Många vittnar om att livet med kronisk migrän sätter sig på det psykiska måendet. Det är ju inget konstigt. Smärtan och alla dess konsekvenser är oberäknelig och hindrar en plötsligt att leva som man önskar. Det man tänkt att göra går helt enkelt inte. Man får gå hem från jobbet och får dåligt samvete mot chef och kollegor och är rädd att de tror man smiter undan eller har andra problem. Man tvingas säga nej tack till afterwork eller andra roliga saker som fester, resor, bio eller en tur till Ullared. Partnern blir besviken igen men vet förhoppningsvis hur det ligger till. Eller så tvingar man sig att delta i alla fall för livet blir så tråkigt annars, men då kommer priset med ett par dagars sämre mående efteråt.
Att inte bli förstådd av omgivningen eller sjukvården är påfrestande. Migrän syns ju oftast inte utifrån och det finns inget objektivt test som röntgen eller blodprov som bevisar hur man har det. Ibland kan man önska sig en vit käpp eller ett gips för att signalera till omgivningen hur det står till egentligen. Att inte få hjälp när man väl tar sig till sjukvården utan avfärdas med rådet att stressa mindre och skuldbeläggas, tar mycket kraft och energi.
Med tiden kan allt detta sätta sig på stämningsläget och ge nedstämdhet och eventuellt utveckla sig till depression eller ångest. Att överbelasta sig ger en ökad risk för utveckling av utmattningstillstånd som kan vara långdraget och väldigt jobbigt. Detta är viktigt att tänka på och ta tag i. Man bör tala med sina närmaste och kanske även söka professionellt stöd och hjälp hur man ska förhålla sig till det hela.
Välkommen till oss på Rehdo för att prata om detta! Vi har samarbete med bra psykolog och kan själva ge lite tips och råd.
